Krönika; Vi rankar Sveriges fem bästa spelare genom tiderna!
Runt om i världen så sitter man med listor på de bästa fotbollsspelarna , de bästa målskyttarna , de bästa försvararna, ja så fortsätter det i en oändlighet, lista efter lista. Vad har vi i lilla lagom landet Sverige att bidra med? Nja egentligen inte mycket, vi har förhoppningar om att det ska komma någon ur de yngre leden, eller så hoppas vi och ger cred för spelare som redan är utlandsproffs, men som egentligen är mediokra spelare om man jämför med vad andra länder kan producera. När lilla landet Island producerar fler spelare på högre nivå än vad vi gör, det är då man man måste undra och ställa sig frågan var ligger felet!
Förbundet och RF har bestämt att fler ska spela fotboll längre, man ska få bort hets bland föräldrar som pressar sina barn, det har nu gått så långt att det inte längre ska räknas resultat i matcher, man ska”bara” spela för att det är roligt. Värst är Stockholms fotbollsförbund som dessutom vill att man ska spela mindre matcher och träna istället så fler kan vara med och spela allt enligt RF rekommendationer. Det man blundar för är egentligen att det är planbrist i hela Stockholm med omnejd, så för att klara RF:s mål med fler spelare så ska man spela mindre matcher. Med andra ord allt handlar bara om pengar.
Hur många fotbollsspelare kommer storklubbarna i Stockholm producerar med dessa förutsättningar!
Stockholms fotbollsförbund är ju helt förlegat, ja hela systemet är ju fel, att träna och inte tävla hur kan vi få fram bättre spelare av detta. Tänk er en skidåkare eller simmare som ska köra en tävling, istället kan de skutta runt i skidspåret eller bassängen för resultat ska inte räknas. Det är inte konstigt att fler spelar innebandy.
Nu har vi tagit fram en lista på de fem bästa fotbollsspelarna i Sverige genom tiderna , det är tragiskt att det ska vara så svårt att lista detta. Inte för att det är för många som ska in på listan, nä det är för att vi har för få att ta med på en lista med fem spelare. de spelare som är aktiva idag är inte i närheten av en sådan här ranking, ja givetvis med få undantag.
5. Patrik Andersson
Patrik Andersson debuterade i allsvenskan 1989 och i landslaget 1992. Han tillhörde under de följande 12 åren den absoluta toppen bland svenska spelare och är en av Sveriges bästa mittbackar någonsin,om inte den bästa vi haft. Under många år bildade han tillsammans med Joachim Björklund landslagets mittbackslås. Han var under flera år lagkapten i landslaget.
Efter en motig första tid som proffs i Blackburn blev han uppskattad under många år i Borussia Mönchengladbach. När laget åkte ur Bundesliga 1999 bytte Andersson till storklubben FC Bayern München där han firade stora framgångar. Andersson blev 2001 stor hjälte när han säkrade ligaguldet med ett frisparksmål i slutsekunderna i den sista ligaomgången. Samma år vann han Champions League med Bayern. Efter det såldes han för 75 miljoner kronor till storklubben FC Barcelona men fick oftast skadeproblem där. 2002 tvingade en skada Andersson från att avstå matcher i VM, och han avbröt senare turneringen. Skadeproblemen fortsatte under lång tid. 2004 valde Patrik Andersson att flytta hem till Sverige för spel i Malmö FF, där han senare avslutade sin fotbollskarriär.
Patrik har bland annat tagit emot Jerringpriser 1994, guldbollen 1995 & 2001 och vunnit ett antal titlar. Tysk cupmästare: 1995, 2000 , Tysk ligacupmästare 1999,2000 , Tysk mästare: 2000, 2001, Uefas världslag 2001, ,Svensk mästare: 2004 och det största av allt CL mästare 2001.
4. Henrik Larsson
Henrik Larsson blev 2005 framröstad som den bäste svenske fotbollsspelaren av samtliga Guldbollen-vinnare genom tiderna.
Henrik Larsson är den spelare som har gjort flest mål genom tiderna i Uefacupen, och han är den åttonde bästa målskytten genom tiderna i samtliga Uefa:s cupturneringar. 2001 vann han Guldskon, utmärkelsen som går till säsongens främste målskytt i de europeiska ligorna.
Efter sin sista match i spanska La Liga för FC Barcelona belönades han den 10 maj 2006 för sina insatser inom fotbollen av den brittiska drottningen Elizabeth II, då han blev riddare (MBE) av Brittiska imperieorden. Han hade nominerats till utmärkelsen av Celtics supportrar. Samma år blev den svenske Henke Larsson tillsammans med den danske Brian Laudrup de första utlänningarna som blev invalda i Scottish Football Hall of Fame. I januari 2007 förlänades han H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i högblått band för sina insatser inom svensk fotboll.
Henrik Larsson fick sin fotbollsfostran i Högborgs BK som så många andra stora fotbollsspelare. 1992 gick han till Helsingborgs IF och var en bidragande orsak till att HIF återtog sin allsvenska status. Henke gjorde 34 mål på 31 matcher i dåvarande division ett. Efter en säsong i allsvenskan köpte den nederländska klubben Feyenoord svensken för cirka 3,8 miljoner svenska kronor. Tiden i Nederländerna var mestadels tung, och i juli 1997 gick han till Celtic, där han hade sju framgångsrika säsonger och blev mycket populär. Under tiden i Celtic gjorde han 242 mål på 312 spelade matcher.
Efter EM 2004 skrev Larsson på ett tvåårskontrakt för storklubben Barcelona, där han vann spanskt ligaguld säsongerna 2004/2005 och 2005/2006. Han vann även Uefa Champions League säsongen 2005/2006, som var hans sista i Barcelona. Larsson blev inbytt i andra halvlek i finalen mot Arsenal och passade där fram till båda Barcelonas mål i 2–1-segern. Efter VM 2006 återvände han till hemstaden för att representera Helsingborgs IF.
Den 1 december 2006 offentliggjordes att HIF hade kommit överens med den engelska storklubben Manchester United om att låna ut Henrik Larsson under perioden 1 januari–12 mars 2007. I sin debutmatch för klubben, mot Aston Villa i FA-cupen, gjorde Larsson 1–0 i 55:e minuten. Han gjorde också det enda målet i returmatchen i Uefa Champions League mot franska Lille.Larsson har bland annat vunnit guldskon 2001, han har också över 20 stora titlar och ett VM-brons 1994.
3. Gunnar Gren
Gunnar Gren spelade sin första allsvenska match med Gårda BK den 1 maj 1938 på Gamla Ullevi då man mötte Malmö FF (resultatet blev 0–0). I augusti 1940 debuterade Gren officiellt i A-landslaget vid en bortalandskamp mot Finland.
Efter 54 allsvenska matcher och 16 mål för Gårda BK lämnade Gren klubben på våren 1941, då han engagerades i IFK Göteborg, i vilken klubb han blev både svensk mästare och vann skytteligan. Debuten i IFK blev mot Gårda BK i augusti 1941. Sin sista match för IFK spelade Gren den 6 juni 1949 mot IFK Norrköping på Gamla Ullevi. Han hade då spelat 164 matcher för Göteborg och gjort 78 mål.
I maj 1947 deltog Gren i det europeiska landslaget (FIFA) som spelade mot det engelska på Hampden Park i Glasgow. Gren spelade fyra matcher i det svenska landslag, som blev olympiska guldmedaljörer 1948.
År 1949 blev det dags för tiden som proffs i Italien. Han spelade under tre säsonger i AC Milan därefter två säsonger i AC Fiorentina och slutligen en säsong i Genova AC.
I Milan bildade han tillsammans med Gunnar Nordahl och Nils Liedholm den omskrivna trion Gre-No-Li, vilka debuterade på Stadio Marassi i Genua, i matchen AC Milan-Sampdoria 11 september 1949. Namnet uppfanns av fotbollskrönikören Signore Conju i tidningen Corriere Lombardo.
I Italien blev han oerhört populär och den italienska publiken gav honom namnet Il professore redan under den första säsongen.
Efter sejouren i Italien flyttade han hem till Göteborg 1956, där han blev spelande tränare i Örgryte IS till och med 1959 och senare i GAIS från hösten 1963.
Efter hemkomsten gav fotbollens ledare Gren amatörstatus och den 21 oktober 1956 blev han, tillsammans med det före detta Roma-proffset Stig ”Vittjärv” Sundqvist, den förste spelare att få landslagsstatus på nytt. Visserligen bara en B-landskamp mot Danmark i Viborg. Men Sverige vann med 4–0 och Gunnar Gren svarade för en fullt godkänd insats.
Vid nästan 38 års ålder spelade Gren högerinner i det svenska landslag som tog silver i VM i fotboll 1958 i Sverige. Han gjorde det svenska ledningsmålet i semifinalen mot Västtyskland. Han hade då sedan debuten i landslaget 29 augusti 1940 och fram till sista matchen den 16 oktober 1958, spelat 57 A-landskamper.
Som ett tillfälligt återinhopp i den italienska fotbollsvärlden fick Gren 1960 anställning som teknisk direktör för ligaklubben Juventus i Turin. Detta var då den högsta befattning inom italiensk fotboll någon svensk innehaft.
Sin sista allsvenska match spelade han för GAIS den 1 oktober 1964, 27 år efter den första. Gunnar Gren var egentligen tränare i GAIS, men eftersom det gick dåligt för laget fick han göra comeback, som Allsvenskans genom tiderna äldsta spelare i ett desperat försök att rädda kvar laget i serien. Tyvärr hjälpte det inte. GAIS slutade sist i tabellen. Gunnar Gren avslutade sin aktiva karriär 1976 som tränare för Uddevallalaget IK Oddevold.
Gunnar Gren blev 1946 den förste att få Guldbollen som landets bäste fotbollsspelare; detta var året innan han vann skytteligan. Av facktidningen ”Gazetta dello Sport” utnämndes Gren två gånger till ligans främste utländske spelare.
2. Gunnar Nordahl
Gunnar Nordahl fick tidigt möjligheten att spela allsvenskt i Degerfors IF,med 58 mål på 77 matcher och skytteligaseger 1943 fick flera klubbar upp ögonen för den hårdskjutande norrlänningen. IFK Norrköping blev klubben som vann dragkampen och i denna skulle Nordahl komma att utvecklas snabbt. Med i snitt mer än ett mål per match i Allsvenskan, skytteligaseger ytterligare fyra gånger, Guldbollenvinnare 1947 och SM-guld fyra år i rad visade han, att han var mogen för en större utmaning.
Den 12 november 1944 i matchen IFK Norrköping-Landskrona BoIS, gjorde Nordahl sju mål, dessutom i svit.
När han sedan var med i det svenska landslag som i OS i London 1948 besegrade Jugoslavien i finalen och dessutom vann turneringens skytteliga med sju mål, nådde ryktet om svensken med det enastående målsinnet ända till Italien. Prestationen var stor då OS och VM under denna tid betraktades som likvärdiga turneringar då inte alla länder tillät proffs i VM förrän i Sverige 1958.
1949 värvades så Nordahl, (och blev därmed förste svenske professionella fotbollsspelare någonsin), till Italien och AC Milan. Övergångssumman var 75 000 kronor och Gunnar själv fick en månadslön på 1 500 kronor. Redan första säsongen gjorde han 16 mål på 15 matcher och succén var given. Den hårdföre och snabbe svensken skaffade sig snabbt ett rykte som en pålitlig målskytt och en av Serie A:s stora stjärnor.
Med de hårda regler som Svenska Fotbollförbundet hade vid denna tid, då endast amatörer kunde bli aktuella för landslagsspel, hade Nordahl genom sitt proffsspel avsagt sig möjligheten att spela för det svenska landslaget. Så efter OS-guldet blev det inte några fler landskamper för svensken med Italien som ny hemadress.
Under sin första hela säsong i Italien vann Nordahl skytteligan med 35 gjorda mål – ett rekord som stod sig i 66 år. Samtidigt hade han i klubben fått sällskap av två andra svenskar, Gunnar Gren och Nils Liedholm, och de skulle de närmsta åren skapa sig ett internationellt rykte som en fruktad trio – Gre-No-Li.
Under sin proffskarriär i Italien 1949–1958, vann Nordahl skytteligan 5 gånger och blev oerhört populär i hela det fotbollstokiga landet. Sammanlagt blev det 225 mål på 291 matcher i Italien och förutom italienaren Silvio Piola (274 ligamål) och dennes landsman Francesco Totti har ingen gjort lika många mål i den italienska förstadivisionen.
De sista åren i Italien spelade Nordahl i AS Roma (1956–58) där han mot slutet också tog rollen som spelande tränare. Han gjorde även där en del mål, trots att krutet i dojan inte var lika explosivt som förr.
Nordahl avslutade sin spelarkarriär i Karlstad BIK, först som spelande tränare, sedan enbart tränare, åren 1959–1961. Målet var att ta upp klubben i Allsvenskan men närmare än en 3:e plats i div 2 kom man inte.
Nordahls plan var sedan att återvända till Italien och där fortsätta tränarkarriären. Men ett ”importstopp” för utländska tränare gjorde att han istället blev kvar i Sverige. Degerfors IF, IFK Norrköping (största framgången som tränare med ett Cup-guld 1969) IF Saab och Östers IF drog nytta av den gamla skyttekungens tjänster innan han i AIK 1977–1978 avslutade sin tränarkarriär på nationell nivå.
Nordahl blev redan år 1945 Stor grabb inom svensk fotboll och år 2003 valdes han i den första selektionen som medlem nr 9.
1. Zlatan Ibrahimović
Alla ord är egentligen meningslösa, vi kommer troligtvis aldrig mer få fram en sådan spelare och med den karaktären som Zlatan Ibrahimović uppvisat i svenska fotboll , den största av dem alla någonsin. Att skriva en massa rader om denna spelare känns helt överflödig. Det enda som vi kan orda om, är att svenska avundsjukan gjorde så att Zlatan statyn inte blev placerad utanför nationalarenan Friends i Stockholm. Vi tror dock att alla Malmö bor är nöjda med att få den placerad i hemstaden. Vi ska alla vara stolta över att få tagit del av denna fantastiska spelares fotbollskonster.
// Av Olle Nilsson – Jonas Sjöland.
